Varför bettingsidor utan licens ökar i Sverige enligt BettingWithoutLicense

Under de senaste åren har antalet spelare i Sverige som väljer bettingsidor utan svensk licens ökat markant. Det är en utveckling som inte kan förklaras med ett enda skäl, utan snarare är resultatet av en kombination av regleringstryck, konsumentbeteende och en global spelmarknad som i praktiken saknar geografiska gränser. Sedan den svenska spelregleringen trädde i kraft den 1 januari 2019 har marknaden förändrats i grunden – men inte alltid på det sätt lagstiftarna föreställde sig. Spelbolag som ansökte om och beviljades licens av Spelinspektionen fick rätt att verka lagligt på den svenska marknaden, medan operatörer utan licens formellt sett befinner sig utanför det tillåtna. Trots detta fortsätter ett stort antal svenska spelare att söka sig till just dessa olicensierade alternativ, och frågan är varför.

Den svenska spelregleringens bakgrund och intentioner

För att förstå varför olicensierade bettingsidor lockar svenska spelare är det nödvändigt att först förstå vad regleringen från 2019 faktiskt innebar. Spellagen (2018:1138) ersatte den gamla lotterilagen och syftade till att kanalisera spelet till licensierade operatörer, minska problemspelande och säkerställa att skatteintäkter stannade i Sverige. Tanken var att skapa en reglerad marknad där konsumentskyddet stod i centrum. Spelinspektionen fick uppdraget att bevilja licenser, övervaka marknaden och ingripa mot oseriösa aktörer.

Regleringen innehöll en rad krav som licensierade operatörer måste uppfylla. Bland annat infördes Spelpaus – ett nationellt självavstängningssystem – som obligatoriskt verktyg. Operatörerna tvingades också följa strikta regler kring marknadsföring, bonusar och insättningsgränser. Bonusar fick till exempel bara erbjudas en gång per kund och operatör, vilket drastiskt begränsade möjligheten att locka spelare med återkommande kampanjer. Dessutom tillkom en spelskatt på 18 procent av bruttospelintäkterna, vilket påverkade operatörernas marginaler och i förlängningen de erbjudanden de kunde ge spelarna.

Dessa restriktioner skapade, paradoxalt nog, en grogrund för det fenomen de var tänkta att motverka. När det licensierade utbudet upplevdes som begränsat i jämförelse med vad olicensierade sajter erbjöd, valde en del spelare att söka sig utanför det reglerade systemet. Det handlar inte nödvändigtvis om att spelarna aktivt vill kringgå lagen – många är kanske inte ens medvetna om de juridiska gråzonerna – utan snarare om att de söker ett spelupplevelse som matchar deras förväntningar.

Varför spelare väljer bort licensierade alternativ

En av de mest citerade anledningarna till att spelare söker sig till sajter utan licens är bonusproblematiken. På licensierade sajter är välkomstbonusar engångserbjudanden, och ytterligare kampanjer är hårt reglerade. Olicensierade operatörer, som inte lyder under Spelinspektionens regler, kan erbjuda löpande bonusar, cashback-erbjudanden och lojalitetsprogram utan begränsning. För en erfaren spelare som är van vid ett visst bonusutbud kan övergången till ett licensierat alternativ kännas som en kraftig försämring.

En annan faktor är Spelpaus. Systemet är konstruerat för att fungera som ett skyddsnät för spelare med spelproblem, men det innebär också att en spelare som av misstag registrerat sig i systemet – eller vars familjemedlem gjort det å deras vägnar – inte kan spela på någon licensierad sajt. Olicensierade sajter är inte anslutna till Spelpaus, vilket gör dem tillgängliga för spelare som är utestängda från det reglerade systemet, oavsett anledning.

Spelutbudet spelar också roll. Licensierade operatörer måste följa regler kring vilka spel de får erbjuda och under vilka villkor. Vissa speltyper eller format som är populära internationellt kan vara begränsade eller saknas helt på den svenska marknaden. Olicensierade sajter, som ofta riktar sig till en global publik, tenderar att ha ett bredare utbud av sportbetting, casinospel och live-betting-alternativ.

Betalningsalternativ är ytterligare en dimension. Licensierade sajter är skyldiga att genomföra kundkännedomskontroller (KYC) och följa anti-penningtvättsregler, vilket kan innebära att uttag tar längre tid och att dokumentation krävs. Olicensierade sajter erbjuder ofta snabbare transaktioner och accepterar betalningsmetoder som kryptovalutor, vilket lockar spelare som värdesätter anonymitet och snabbhet.

Webbplatser som analyserar denna marknad, exempelvis den information som finns tillgänglig på https://betting-without-license.com, visar att utbudet av olicensierade operatörer som aktivt riktar sig mot svenska spelare har vuxit sedan 2019, och att dessa sajter ofta anpassar sig snabbt till vad den svenska spelarpubliken efterfrågar.

Reglering, tillsyn och praktiska begränsningar

Spelinspektionen har befogenhet att utfärda varningar och böter till operatörer som marknadsför sig mot svenska spelare utan licens, men myndighetens möjligheter att faktiskt stoppa tillgången till dessa sajter är begränsade. Sverige har inte infört en teknisk blockering av domäner på samma sätt som exempelvis Italien eller Frankrike har gjort. Det innebär att svenska internetleverantörer inte är skyldiga att blockera olicensierade spelsajter, och att spelare utan tekniska hinder kan besöka dessa sidor direkt i sin webbläsare.

Spelinspektionen kan rikta betalningsblockering mot olicensierade operatörer, vilket innebär att svenska banker och betalningsförmedlare uppmanas att neka transaktioner till specifika spelbolag. Sedan 2020 har myndigheten utfärdat ett antal sådana beslut, men effekten har varit begränsad. Dels är det svårt att hålla blockeringslistorna uppdaterade i takt med att operatörer byter betalningslösningar och bolagsstrukturer, dels kringgår spelare blockeringarna genom att använda e-plånböcker, kryptovalutor eller utländska bankkort.

En annan utmaning är att många olicensierade operatörer innehar licenser i andra jurisdiktioner – Malta Gaming Authority (MGA), Gibraltar Regulatory Authority eller Curaçao eGaming är vanliga exempel. Dessa licenser ger operatörerna en viss legitimitet i spelarnas ögon, även om de inte är giltiga för den svenska marknaden. En spelare som ser att en sajt är licensierad av MGA kan uppfatta detta som tillräcklig garanti för seriösitet, utan att vara medveten om att den saknar den specifika svenska licensen som krävs enligt spellagen.

Lagstiftningens konstruktion skapar också en gråzon kring ansvar. Det är inte olagligt för en svensk spelare att spela på en olicensierad sajt – straffansvaret faller på operatören, inte på konsumenten. Det minskar den upplevda risken för spelare och gör det lättare att rationalisera valet att spela utanför det reglerade systemet. BettingWithoutLicense har i sin analys av den nordiska marknaden pekat på just detta som en strukturell svaghet i den svenska regleringen jämfört med modeller i andra länder där konsumenten bär ett delat ansvar.

Marknadsdynamik och framtida utveckling

Den globala onlinespelmarknaden är i konstant rörelse. Operatörer utan svensk licens konkurrerar inte bara med varandra utan också med det licensierade utbudet, och de anpassar sina erbjudanden aktivt för att attrahera spelare i reglerade marknader. Teknologisk utveckling spelar en avgörande roll: mobilapplikationer, live-streaming av sportevenemang kombinerat med in-play-betting och gamification-element är exempel på funktioner som de snabbaste aktörerna implementerar oavsett jurisdiktion.

En trend som blivit tydlig sedan 2021 är att allt fler olicensierade operatörer erbjuder sina tjänster på svenska, med kundtjänst på svenska och marknadsföring anpassad till svenska sportkonsumenter. Det handlar inte om att dessa bolag är ovetande om den svenska regleringen – tvärtom är de väl medvetna om den – utan om ett medvetet strategiskt val att rikta sig mot en marknad där de bedömer att efterfrågan finns och att tillsynsrisken är hanterbar.

Affiliatemarknaden spelar också en roll i denna dynamik. Webbplatser som jämför spelbolag och förmedlar spelare mot operatörer tjänar provision på varje registrering. En del affiliates väljer att enbart marknadsföra licensierade operatörer, medan andra inkluderar eller fokuserar på olicensierade alternativ. Spelinspektionen har i flera fall riktat kritik mot affiliates som marknadsför olicensierade sajter mot svenska spelare, men regleringen av affiliatemarknaden är komplex eftersom dessa aktörer ofta är baserade utomlands och inte nödvändigtvis faller under svensk jurisdiktion.

Kryptovalutor har tillkommit som en faktor som försvårar tillsynen ytterligare. När spelare kan sätta in och ta ut pengar i Bitcoin, Ethereum eller stablecoins utan att gå via svenska banker, faller betalningsblockeringsverktyget i praktiken platt. Flera olicensierade operatörer har aktivt marknadsfört sin kryptovänlighet som en fördel för spelare som vill undvika de kontroller som det reglerade systemet innebär. Detta är en utveckling som Spelinspektionen och Finansinspektionen gemensamt försöker hantera, men utan en tydlig lagstiftning kring kryptotransaktioner i spelsammanhang är möjligheterna begränsade.

Det finns också en demografisk dimension som sällan diskuteras öppet. Yngre spelare, som växt upp med ett globalt digitalt utbud och som är vana vid att konsumera streamingtjänster, musik och spel utan geografiska begränsningar, förhåller sig annorlunda till nationella regleringar än äldre generationer. För denna grupp är det naturligt att söka det bästa tillgängliga erbjudandet oavsett var operatören är licensierad. Det innebär att den demografiska basen för olicensierat spel sannolikt kommer att växa med tiden, snarare än att minska, om inte de licensierade alternativen lyckas matcha det globala utbudet.

BettingWithoutLicense har i sina analyser också lyft fram att regleringens effektivitet delvis beror på hur väl det licensierade utbudet lyckas möta spelarnas förväntningar. I marknader där regleringen kombineras med ett konkurrenskraftigt licensierat utbud – som i Storbritannien under UKGC – är andelen spelare som söker sig till olicensierade alternativ lägre. I Sverige har debatten om huruvida regleringen är för restriktiv pågått sedan lagens ikraftträdande, och branschorganisationer som Branschföreningen för Onlinespel (BOS) har vid upprepade tillfällen argumenterat för att lättnader i bonusreglerna och marknadsföringsrestriktionerna skulle kunna minska läckaget till olicensierade sajter.

Spelinspektionens egna mätningar visar att kanaliseringsgraden – det vill säga andelen av det totala spelandet som sker hos licensierade operatörer – låg på ungefär 78 procent år 2022, vilket är lägre än det mål på 90 procent som angavs som riktmärke när regleringen utformades. Det innebär att mer än en femtedel av det svenska onlinespelandet sker utanför det reglerade systemet, en siffra som är svår att förena med lagens ursprungliga ambitioner.

Att olicensierade bettingsidor fortsätter att växa i Sverige är alltså inte ett tecken på att regleringen är verkningslös, men det är ett tydligt tecken på att den inte är tillräcklig som den är utformad. Kombinationen av strikta restriktioner för licensierade operatörer, begränsade verktyg för att stoppa olicensierade aktörer och en global digital marknad som ignorerar nationsgränser skapar ett strukturellt problem som kräver mer än enbart tillsynsåtgärder för att lösas. Diskussionen om hur den svenska spelregleringen bör utvecklas för att bättre balansera konsumentskydd, kanaliseringsmål och marknadens faktiska funktionssätt är långt ifrån avslutad – och svaret på den frågan kommer att forma den svenska spelmarknaden under många år framöver.